Av alla verktygsstål är snabbt skärande stål det dyraste på grund av sitt mycket höga innehåll av dyra legeringsämnen som volfram (W), kobolt (Co) och vanadin (V), förutom molybden (Mo) och krom (Cr), som det finns relativt mycket av jämfört med andra stål.

Typer av snabbt skärande stål:

-Snabbt skärande stål SW7M

-Snabbt skärande stål SW18

-Snabbt skärande stål SK10V

Alla nämnda grundämnen – med undantag för kobolt – bildar karbider i stålet som är fördelade i matrisen, tack vare vilka snabbstål har alla de egenskaper som nämnts tidigare. Det utelämnade koboltet förhindrar bildandet av kornväxt i stålet under värmebehandlingen.

Den höga hårdheten beror bland annat på kol – C, som i snabbt skärande stål förekommer i halter mellan 0,7 och 1,15 %. Ju fler legeringsämnen som bildar karbider som finns i stålet, desto mer måste kolhalten proportionellt ökas för att hålla mängden karbider på rätt nivå. Wolfram, som tillsammans med kol bildar hårda, fina och jämnt fördelade karbider, ansvarar för den höga slitstyrkan och förhindrar att stålets hårdhet minskar vid arbete i höga temperaturer, så kallad ”rödglödgning”.

Kobolt förhindrar överhettning av snabbstål under härdning. Detta ökar mängden karbider i stålet och höjer produktens smältpunkt under bearbetning. Vanadin ökar också slitstyrkan och bidrar till en finare struktur hos produkten. Det förbättrar motståndskraften mot höga temperaturer. Krom förbättrar stålets härdbarkhet, och molybden, som till viss del kan ersätta volfram, förbättrar slitstyrkan.

Hurtgående stål delas in i hurtgående koboltstål – hurtgående koboltstål med tillsats av vanadin, molybden eller kol – och hurtgående koboltfritt stål – hurtgående volframstål, volframstål med tillsats av molybden eller kol – där alla sorter betecknas som hurtgående ledeburitiska stål.